Vecka 30 (29+1)
10 veckor kvar till bf. Herregud vilken kula framifrån. Ser ut som en svullen ölmage ^^
Och den känns..! Jag får liksom syrebrist. Det blir svårt att andas och jag har inte riktigt läst på vad det beror på. Men antagligen för att lungorna också får mindre plats?
Nä, jag vet inte, men det blir värre efter jag har ätit och ju mer mat i magen -desto jobbigare.
Det gör även att humöret toksviktar. Som stupet på en berg-och-dalbana.
Ena sekunden känner jag mig vanlig i humöret, men så (slår handflatan mot den andra) så blir jag jättetjurig och svär några gånger mot Simon.
Inte till honom, men nån måste ju bara lyssna på mig när jag blir sur o bitter.
Och där ligger jag sen och försöker dra djupa andetag för att känna det där syrelugnet i 2 sekunder tills det börjar bli dags igen.
Byter ställning för att se om det lättar om man ligger på sidan, med fötterna i ett annat läge, på rygg, andra sidan osv.
Så lite gnällig blir jag ibland, men jag får nästan panik.
Det är det stora sen sist. Annars glider det på som vanligt. Jag slipar trappan den här veckan och jobbar fortfarande. Men träningen som jag skulle komma igång med..... nja..
Bild från förra veckan (eftersom jag inte skrev nåt då)
