Pepparkaksbak med tjejerna

Igår var jag hem till Sophie för att vi tjejer skulle ses. Det var jag, Sophie, Sandra och Ida. Ida och Sophies barn var också med. 
Det var två år sen vi sågs, vilket är lite sjukt. Vi är grymt dålig på att styra upp en träff. Men nu bokade vi ganska långt i förväg, så det är väl det vi får göra. ^^
 
Vi bakade pepparkakor, byggde pepparkakshus och drack glögg. Det var inte bara jag som tyckte att det var skitsvårt att dekorera pepparkakor. Man vet ju som inte vad man ska göra för något. Men det var kul ändå.
 
 
 
 
 
 
Sophie och hennes sambo har byggt sitt hus nyligen och jag säger bara det -vilket JÄVLA hus! Gigantiska ytor, allt är nytt och fräscht (såklart..) och utsidan... Alltså, jeez.. 
Nej, skitsnyggt hus Sophie! ^^
 
• • •
 
Men idag då. Jag ska slipa i vårat sovrum lite hade jag tänkt. Eller ja, jag hade tänkt slipa klart det som ska slipas. Simon har slipat två väggar. Det är en vägg kvar och den fjärde är det så lite att slipa på, så det räknas liksom inte. Så kan vi städa ur allt slipdamm (det mesta) och få väggarna spacklad sen.^^
Vardag | | En kommentar |

Pepparkakor

Äntligen December! Jag älskar denna månad. Det är ju så mysigt att lyssna på alla jullåtar (även om de spelas på repeat hela tiden)
Sen hör det ju till att baka pepparkakor. Jag tycker faktiskt att köpekakorna är mycket godare än de man gör själv, men man ska ändå göra dem. Det händer ju oftast att man bakar tonvis med pepparkakor, som sedan bara ligger i skafferiet och blir gammal.
 
Men iår var inget undantag. Jag rörde ihop pepparkaksdegen, lät den vila i kylskåpet under natten och lät barnen dekorera varsitt pepparkakshus så länge och sa att vi skulle baka dagen efter. Och sen..... blev jag sjuk... 
I måndags, på jobbet, fick jag en sån sprängande huvudvärk! En sådan som gör att man bara vill kisa och jag blev öm i nacken och ville inte alls röra på den. Lägg till lite illamående med kräkkänsla. Jag orkade verkligen inte baka den dagen. 
Så jag föreslog en annan ide, som jag visste att ungarna gillar och lovade att vi skulle baka dagen efter.
Sen blev det dagen efter och.... jag blev dålig igen...! Men då gav jag upp arbetsdagen, jag for hem och drack ett glas egenpressad juice och slängde mig på soffan framför första avsnittet av Wahlgrens värld, sen somnade jag en stund. För tametusan! Jag vägrade att behöva skjuta upp det en gång till. 
Men det blev bättre och barnen fick baka.
 
Idag dekorerade vi kakorna. ^^
 
 
 
 
 
 
Jagskulle ju själv vilja påstå att jag är en människa som är ganska kreativ, men när det kommer till att dekorera pepparkakor -jeez, det är inte riktigt min starka sida. ^^
Men det är ju struntsamma, de ska ju ändå bara ätas upp.
Bobby 7 år, Sonny 4 år, Vardag | | Kommentera |

Vab med Sonny

Idag (och igår) är jag hemma med Sonny på VAB. De ringde från dagis igår och sa att han hade kräkits, men när jag hämtade honom så var han lika pigg som alltid. Och ingen mer kräka har kommit. Så det var ju skönt. ^^
Så vi är helt själv hemma, eftersom att Bobby går på skolan. Vi plöjer igenom några disneyfilmer och bara tar det lugnt. 
Det kunde jag också behöva egentligen, för jag har varit förkyld i 2-2.5 månad nu. Den ger sig liksom inte. Blir galen snart! Börjar fundera på om det finns någon dödlig sjukdom som ter sig som vanlig förkylning, men som suger ut allt ur kroppen och dödar en långsamt..... 
 
Nu börjar det bli kallt ute. Simon fick ju ta bilen till jobbet, så jag fick sätta ungarna i cykelkärran för att skjutsa iväg Bobby till skolan. Då låg det frost på backen och det var sju minusgrader. Det ska bli fint med snö, sen när den tänker komma. ^^
Jag fick förresten cykla som en tok, för att hinna i tid! Jag tänkte att
"Om vi åker kvart i åtta, så hinner vi gott och väl." (Han börjar 8.10)
Jag började stuffa ut ungarna mot hallen när klockan var kvart i, men trots det så hann klockan springa fram till 8.01 när vi var redo att börja cykla. 
Så med två barn i kärran, som tillsammans väger ca 40 kg, bristande kondition, då jag inte kunnat ägna tid åt det i och med förkylningen, så var jag inte i vidare värst bra form. Det dröjde inte länge innan jag började frusta och snora som om hjärnan blivit punkterad och börjat läcka. Och envis som man är, vägrade jag leverera Bobby till skolan några minuter sent, så jag försökte cykla på lite hårdare än vad jag egentligen orkade. 
När vi rullade in mot skolans cykelparkering, så ringde fröken in, så vi hann precis! 
Och det är inte särskilt långt från oss till skolan, men jag blev svettig som häst ändå. 
Jag måste lära mig att jag helt enkelt är usel på att gissa hur lång tid saker och ting tar. 
 
 
 
Småfåglarna har hittat hem till oss och våran fågelmatare. ^^ Det är lika roligt varje gång att titta på dem när de äter.
Bobby 6 år, Sonny 4 år, Vardag | | En kommentar |
Upp