Vecka 28 (27+2)
Det går undan minsann.
Det bara rullar på sakta men ändå fort. Det känns som att det är långt borta till knatte är ute, men det är trots allt bara 12 veckor kvar till bf.
Man tänker att man har hur mycket tid som helst på sig innan det är dags. Så påminner man sig om att det snart är dags och då känns det lite småläskigt.
Jag drömde till och med inatt (eller igår) att Simon berättade för nån vi träffade att det var beräknat nu i veckan typ. Så blev jag jätteförvånad och rädd att vi redan var framme vid det. Jag trodde att det var flera veckor kvar.
Jag har, nu i helgen, varit lite extra trött igen.
Har till och med fått sova en timme på dagen.
Har i och för sig slipat trappan i helgen, men jag tror inte att det har tröttat ut mig. Det är bara två timmars aktivitet per gång.
Är fortfarande trött, i skrivandes stund, trots att jag slumrat idag.
Får se om den perioden börjar igen nu, eller om det bara varit tillfälligt.