Hanna Ulander

 

 

Idag har jag och alla barnen varit i Örebro, typ hela dagen för att julklappshandla.

Kan inte riktigt förstå att klockan hinner springa så fort. Vi for vid 11 och kom hem runt 17.

Men vi fick lite gjort och blev aningen fattigare. ^^,

 

Vi var in på eko en sväng.

Vid leksaksavdelningen hittade vi nån liten boll med sugploppar runt hela sig. Så jag begrep att man skulle kasta den på väggen och att den skulle fastna där.

- Ja, men hyllväggen ser ploppsäker ut, tänkte jag och dängde bollen mot den. 
Men den fastnade ju aldrig och studsade tillbaka över hyllplanet så det bonkade och lät. 
- Ja... suckade Simon när han blir återberättad. Det är just därför jag aldrig kan släppa ut dig!

Som om jag kan hjälpa att grejorna är defekt?

 

När det var dags för lite lunch så åkte vi in på nya Mc'Donalds drive in. Där fanns det två stycken beställningsfiler och jag körde in i ena, ställde mig lagom nära högtalarpelaren och vevade ner fönstret.

Då hörde jag en röst, med fruktansvärt låg volym!

- Ja hejsan, det går bra att beställa!

- Oh shit, här får vi visst spetsa öronen, men okej, tänkte jag..

- Ja hej! Eeh, 6 chicken nuggets..!

- Vill ni ha dricka till? (Fortfarande jättelåg volym)

- Ja! En stor fanta. Orange!

Hon sa nåt ohörbart.

- En dubbel cheeseburgare, säger jag och försöker lyssna ordentligt för att kunna höra vad hon säger. Och två vanliga cheese..

Sen blev det tyst, nu kunde jag inte höra vad hon sa längre. Satt där och undrade hur de kunde tro att det var okej med sån där låg volym på högtalaren.

- Jag har jättesvårt att höra! halvropar jag in i högtalarpelaren. 
Hallå? Hallå?!

Det är bara tyst.

Några sekunder senare hör jag rösten igen och denna gång med otroligt bra och lagom volym.

- Ja hejsan, det går bra att beställa!

Först DÅ fattar jag att jag har suttit och pratat med grannbilens högtalare! :D

Jag hoppas att bilarna i kö inte vevade ner sina rutor förrän de var framme vid pelaren..

Men ja, i så fall bjuder jag på den.

Den där tokjäveln som sitter och skriker hallå mot en upptagen drive in-arbetare.

 

Vilken rolig bild jag fick i huvudet nu. Om det hade skett på samma sätt när man beställde på det gamla goda sättet. Stå inne vid kassadisken, i kö och flera kassor var öppen samtidigt.

Om man hade stått och svarat och skrikit åt personen som hanterade en helt annan kö. 

Ja, det skrattades mycket vid vårat middagsbord idag när vi återberättade för Simon, som alltså inte var med i stan. 
- Jag blir inte ens förvånad...