Sov gott Stina-Fisa
Hej allihop!
Ursäkt, för att det ekar tomt här just nu, men det håller på att hända lite saker och ting just nu, vilket gör att jag inte har känt så mycket för att skriva här. Men här kommer i alla fall ett inlägg!
Jag tänker inte tala om här, än, det ena som har hänt -jag har inte så värst bråttom med att skrika ut det för världen.
Men en annan sak som hänt, som jag kan berätta om, är att min lilla Stina-Fisa har fått somna in.
Det började med att hon började bli lite smalare för ett litet tag sen. Inte alls så mycket så att jag blev orolig och vi trodde att det var mask, eftersom att våra katter får det lite titt som tätt. Så jag avmaskade båda två.
Nu i Lördags reagerade jag på att hon inte ville äta. Hon gick trött till matskålen, stannade bara upp och gick sen därifrån. Då började jag känna mig orolig.
Båda två hade hållt sig undan ett tag (av den första anledningen), vilket gjorde att jag inte var så orolig först, eftersom att Gustav också höll sig undan.
- Det är väl normalt, tänkte jag.
(Vet att det verkar konstigt, men för de som vet vad som händer, så vet man nog också varför jag trodde att det var normalt)
Jag höll såklart koll på henne och hon magrade av ordentligt, sen blev hon bara svagare och svagare.
I Söndags tvångsmatade jag henne med äggula och laktosfri grädde och försökte få i henne vatten.
När man släppte ner henne såg det ut som att hon var jättefull, vinglade och det var till och med svårt för henne att lägga sig ner. Om man puttade på henne, när hon låg, reagerade hon inte och det var som att putta på en redan död katt.
Så jag ringde veterinären i Kumla och vi fick tid snabbt. Vi gjorde oss klar och åkte in. Veterinären gjorde en snabb undersökning, men hon rekommenderade mig att låta henne få somna in, för att hon var i så dåligt skick.
Jag var beredd på det, jag kände på mig att jag skulle få åka hem utan henne, så jag blev inte så chockad, men tyckte såklart att det var jättetråkigt att det fick bli så.
Jag tog med henne hem och begravde henne, hemma på tomten.
Sov gott och vila i frid, min söta Stina. ♥
